pinkaugust

Hela min världsbild blev rubbad idag. House rakade sig. Jag är helt förvirrad! Borde jag också raka mig eller ska jag vara skäggig? Så många coola personer som är skäggiga, men om House inte har skägg är ju något konstigt. Det var ju faktiskt därför jag började låta bli att raka mig från första början!

Över till mindre viktiga saker än House. Jag tror jag ska åka iaf. Är inte helt klar över hur jag känner över allt det här, men jag ska tänka på det, och om jag klarar av att åka gör jag kanske båda glada. Och kanske mig själv också, åtminstone ett tag. :) Jag tror jag ska försöka.

Hade velat vara mycket mer hos Josip. Jag vet att han har massor att göra, och det är ju inte direkt billigt att ha mig där, med mat och sånt.

Såg ponken på stan idag, har blivit jättefin ju! Stolt över henne. :) Tyvärr har jag själv ingen sådan diciplin längre, och vet inte hur jag ska få fatt i den igen. Jag blir bara tjockare och tjockare, helt beroende av denna jävla svarta smörja jag dricker. Försurar kroppen, gör mig tjock, bryter ner mina tänder, gör mig konstant trött, slem i halsen, koffein och sockerkickar som rubbar hela mitt sinne, hotar med diabetes, fetma och massa annat skit. Jag behöver Brian igen. Jag behöver Simon, så vi kan träna, jag behöver lite drive, jag behöver framför allt bryta vanan... Varje gång jag gjort det tidigare har jag tänkt att nu blir det bra, tills suget kickar in dagen efter. Och jävlar vad det suger i hela själen! Dessutom är det ju dyrt som fan att gå och köpa Cola hela tiden. Man blir ju uttorkad av koffeinet också, så tro fan att jag haft spruckna läppar i vinter. Huvudvärk och halsbränna, dålig andedräkt. Cola är verkligen ingen bra idé.

Mini och min Mimms, om ni ser mig dricka Cola när/om jag hälsar på, gör något åt det, ok? Jag behöver lite stöd för att sluta, och jag kan inte be om det om jag inte skriver. Har så jävla svårt för att be om saker. Ska nog köpa lite nya kläder, så jag är lite snygg när jag kommer.

Bah, jag är alldeles för snurrig, jag. Jag måste packa också idag. Får inte glömma alla grejer. En bra sak med att jag bara sovit några timmar inatt är tiden jag vaknade.. :) kl halv 6 på morgonen, det är en ganska bra tid att vakna. :) Lite stolt faktiskt, även om det till stor del var en slump. Men något gott ska väl kunna komma av det.

Hoppas ni fortfarande läser. Det är viktigt för mig att ni vet om vad jag skriver, detta är oftast saker jag inte vågar säga, eller saker jag har svårt med, så om ni vet och kan påverka det är det bra för mig.

/ Henke i gryningen

Ska det sluta så här? För att jag inte kan låta mig själv ringa... Jag måste veta varför, annars betyder det ingenting alls. Hur ska jag veta om hon inte säger det? Allt snurrar i huvudet, jag tror jag kommer kräkas snart.

Snälla du, berätta allt så jag kan förstå. Jag kan inte bara stå utanför längre, jag behöver svar...

/ Henke utan tankar

De orden spökar i mitt huvud... Jag är inte så dum så jag inte förstår dem, jag ser att hon tryckt fel. Det ska stå ring mig snälla.

Jag blir galen av dem. De svider i hjärnan, bränner sig in. Hur ska jag kunna ringa och prata när allt jag kan tänka på är att jag vill skrika på dig. Jag kan inte prata, jag kan inte lugna ner mig, jag kan inte ge vika.

Om jag skriver så hinner jag tänka efter, om jag pratar blir jag så förvirrad. Även om jag skriver är det ända jag kan få ur mig något som är elakt och konfronterande. Jag kan inte ta det lugnt. Jag behöver skriva för att inte bara säga det värsta jag kommer på.

Dessutom vill jag inte göra det. Jag vill inget av det här, men vad har jag för val? Om inte du eller någon annan prioriterar mig måste jag själv göra det, och jag tänker inte låta dig svika mig mer. Du kanske aldrig sett det så, men det spelar ingen roll nu. Jag kan inte tro att du inte kan hitta ett sätt att ringa mig själv om du vill prata med mig. Om du gör det tänker jag inte säga något, bara lyssna på vad du har att säga. Jag tänker inte ignorera dig, så som du gjort mot mig, och jag har låtit det fortsätta. Dum som jag är...

Nu har jag skrivit 4 bloggar på bara några timmar...

Ångrar allt jag sagt, precis som jag förväntat mig att jag skulle göra. Mitt eget fel, så klart, men jag tänker inte ta tillbaka det. Om något gott ska komma ur det här måste jag stå fast vid mitt ord och inte kuva mig som jag brukar. Det blir inte jag som fixar det här. Det blir inte det... För en gångs skull tänker jag inte fixa det här. Det får hon stå för. Jag behöver bara hålla ut nu. Se vad som händer... Om det inte blir som jag hoppats så blir det på ett annat sätt, det betyder inte att det var fel beslut av mig.

Om jag vill bli respekterad måste jag visa att jag menar allvar. Jag kan inte vika mig om hon ber om förlåtelse, det får inte räcka, även om jag vill det. Jag måste tänka som en hundtränare. Om jag inte visar mig beslutsam kommer hon aldrig att se mig som något värdefullt.

Det är väl det som definierar värdefullt. Att om man inte tar hand om det så försvinner det. Om det är så tänker jag bli en diamant. För även en oslipad diamant som jag har ett värde, och om man ser mer än bara en sten som glänser ibland kan man nog upptäcka att jag kan gnistra och skina. Man måste bara se förbi smutsen, leran och de ofina kanterna. Jag tycker en oslipad diamant är finare än en slipad, då har man ju mycket mer av den, och dessutom är den som den borde vara då.

Så var starkt nu, mitt oslipade hjärta. Visa din styrka och ditt ljus!

/ Oslipad Henke

Nu är det allvar, jag skrev det.. Jävlar vad rädd jag är nu... Tänk om hon inte gör det? Då mister vi varandra. Vad gör jag om det verkligen blir så? Fan, jag är så rädd. Men det måste göras, det kunde inte fortsatt så här ändå. Hon måste veta hur jag känner, annars är det ändå ner i graven med allt. Nu är bollen i luften iaf, får se vart den landar. Att åka till Uppsala är nog helt förbi nu iaf. Mimmis päron sa nej, Josip är upptagen. Får se om jag kan övertala honom att låta mig stanna hela veckan. Ska man behöva göra så mot sin bästa vän? Komma överens om att jag stannar där tre dagar sedan åker jag vidare till Uppsala, sedan tre dagar innan jag åker be att få stanna en vecka?

Tärningen är kastad...

Nu var det sagt, skrev ett farväl på hennes blogg. Allt jag skrev är precis hur jag känner. Jag kommer nog ångra mig ett tag, så som jag gör nu, men i längden är det nog bäst så här. Antingen förvånar hon mig och tar kontakt med mig och visar att jag har fel om det hela, eller så gör hon som jag antar hon kommer göra, försvara sig och hålla sig till C. Jag trodde faktiskt att det här skulle gå bra, jag trodde det... Sedan kom blogg-hysterin "skriv inte så i din blogg om mig", och efter det inga pussar, dåligt humör och snacket med att man inte alltid får tag i sista minuten-biljetter. Som om jag inte vore nervös nog för att jag skulle bo i flera dagar hos en tjej jag träffat 2 gånger och hennes rumskamrat, och flera dagar hos en tjej jag aldrig träffat förut och hennes pojkvän! Nej, redan där kände jag på mig att det inte stod rätt till, och sedan började vi gräla igen. Den gången gick det att lösa, men nu började allt samla sig, och alla mina minnen över hur sårad jag blivit förut dök upp. Jag känner mig så utnyttjad. Är jag bara till för att du ska ha någon när C inte ställer upp? En jävla reserv?

Du kanske tror att dina känslor är äkta, men man behandlar inte någon man älskar på det viset du behandlat mig. Jag pratar inte om en engångshändelse heller. Detta är ett mönster du har, och jag tror inte du har insett att du sårar mig med det. Därför är det dags att jag visar det. Jag kan inte låtsas som om att det är ok längre, för det är inte ok. Jag tänker inte stå i skymmundan längre!

C hade kunnat lösa detta på ett annat sätt. Han kunde åkt tåg, som jag gör. Men av någon märklig anledning ska han inte kunna få tag i biljetter till ett rimligt pris, så han ska komma precis på den märkliga tidpunkten då jag ska vara där. Antingen är allt en lögn för att du är rädd, eller kanske en komplott. Nästan lite märkligt att C skulle åkt upp samma helg som jag åker till Göteborg. Min misstanke är att han visste om det och ville inte att jag skulle få vara nära dig. Men vad vet jag...

Det spelar ingen roll längre. Jag vet bara att det kräver ett mirakel för att jag ska kunna träffa någon av er nu, och dig kommer jag nog aldrig träffa mer. Senast jag sa upp kontakten med dig minns jag att du grät och bad mig komma tillbaka, men hjälper det nu när jag vet att det hela bara kommer upprepa sig igen? Hur ska jag kunna lita på dig igen...?

/ Henrik utan Nova...

En vecka kvar och jag måste börja packa grejer. Behöver nästan köpa lite nya kläder också. Kan inte ha samma byxor på mig hela tiden ju. Få se nu... Vad behöver jag ta med mig?

Playstation 3-prylarna
Xbox-handkontrollen
Sovsäck
Hygienprylar
Extrakläder
Hårddiskarna och sladdar
Filmerna: Dexter säsong 1, Arn 2, Bram Stokers...
Kortlek
********

Hoppas det räcker.. Ska ta ut biljetten till GBG imorgon, får inte glömma det...

Hoppas allt kommer gå bra nu! Vill inte att något ska gå fel!

Har glömt att skriva i några dagar nu. Har haft mycket att göra, roliga saker och inte mått särskilt dåligt. Snackade ju med mini i fredags kväll. Som vanligt lägger hon på utan förvarning, men har man druckit och tagit tabletter får man faktiskt skylla sig själv. Jag tror jag vet varför hon gör så, men jag vill inte klaga på henne. Tror inte hon skulle palla om jag började läxa upp henne om sånt. Om hon gör det när jag är där, däremot, då kan hon räkna med att jag blir riktigt arg.

Har inte pratat så mycket med min mimms på senaste. Hon försvann typ. Pratade en kort stund för någon dag sedan, men det var kanske 10-15 minuter...

Jag tror jag ska ta och laga lite mat strax. Är jättehungrig. Det är en sak som Sims alltid varit bra till, recept/inspiration till mat. Får alltid bra idéer om vad jag vill äta och hur man kan göra det. Ska nog käka en omelett imorgon innan jag hämtar biljetterna till Göteborg.

Det går jättebra för min Sim. Han har stigit ganska högt i rang, tjänar typ 900 spänn om dagen, har massa prylar, har träffat en tjej som kommer över då och då, och har ganska höga poäng i det mesta. Älskar att han är som en blandning av House och Dexter. House coola jobb och intresse för musik (han vill köpa ett piano för 3500) och Dexters trevliga privatliv (söt flickvän, snygg lägenhet). Ibland känns han nästan lite för mycket som jag också. :D När han börjar kyssa sin flickvän frenetiskt när han hälsar henne vid dörren. ;) Nästan som jag, älskar när jag får sällskap, och jag vill ofta visa det. Dessutom är han lite städgalen, som jag. Börjar jag väl städa ska jag göra det bra. När jag fixar köket ska det bli snyggast i hela kökets historia! Åhh, jag älskar kök! Vill ha ett eget kök, snart! Ett med massa coola snygga prylar och knivar och kastruller och stekpannor. Stilrent i krom, svart och vitt, med lite trä här och var.

Nu får det vara färdigt för idag.

/ Henke M.D.

Så var det dags igen. Bra dag idag, tycker jag. Har fått mycket gjort, och ätit en baguette. :)

Fick reda på att allt troligen löser sig ekonomiskt denna månaden. Dessutom kanske jag får börja på praktik någon gång efter jag kommer hem igen. Önskar jag fick tag i mini och min mimms, vore kul att se dem lite och prata. Vet att mini festar, men svarar som vanligt inte i telefon. Är lite orolig att hon inte kommer göra det när jag är på stationen heller. Då blir jag ju ståendes där.

Hoppas allt går bra för henne nu. Verkar som om hon haft en bra dag, och min mimms också, hoppas jag. Har inte fått tag i henne idag. Trodde hon var arg på mig av någon anledning tills hon skrev ett "god natt"-sms igår. :) Blir alltid så glad över det. Har provat att göra så med mini så hon också ska bli glad, men hon svarar aldrig, och jag behöver alltid bekräftelse om sådana saker.

Såg tropic thunder, helt sjukt rolig. XD Jag blev så chockad när regissören gick på en landmina och Ben Stiller började försöka övertala de andra att det var ett fake-huvud och smakade blodet och allt möjligt vidrigt! Höll på att skratta ihjäl mig! Helt klart sevärd film!

Kommer inte på vad mer jag tänkte skriva. Får väl skriva mer sedan om jag kommer på det...

"I'll do my best to keep all my promises, even the empty ones. To show you I care..."

/ Henke i djungeln

Läste en textrad ur den låten idag. Säger inte vart. Det får ni lista ut själva om ni har förkunskaperna.

Sov som vanligt för länge, vaknade kl 15, bestämde mig för att sova vidare ändå, får fixa det där med AMF imorgon innan Soc... Gå upp mycket tidigt, blir det nog. Hatar sånt.

Det hände saker igår som gjorde mig glad. Pratade med mini en lång stund, bara att hon var där länge gjorde mig glad, det vi pratade om ännu lite gladare och att jag fick se henne ännu mer glad. Direkt efter det ska jag inte säga vad jag gjorde, men efter DET kollade jag på senaste House och Heroes. Så jävla bra serier. Funderar på att skita i att jag har svårt för att plugga och sånt och söka till läkarskola ändå. Blir så jävla inspirerad av House! Laddar just nu ner Sims 2 igen bara för att göra en doktor-sim som ska bli den bästa sim jag någonsin lirat med.

Lite sur nu, fick asmycket spö i ett spel jag ändå tycker jag är duktig på... Men visst, fighten kunde inte varit mer ojämn. Fienden hade häst och båge, och jag till fots med tvåhandssvärd. Hade ingen chans att blocka pilarna eller komma ikapp. Lite frustrerande. Men va fan, jag är ju en Ryttare från Norr! :D

Får se om det händer något mer skoj ikväll. Mini ska visst se på film med några vänner, så jag hoppas väl mest på att hon ska se en kort film. :P Blir säkert Sagan om Ringen-maraton. XD Just min tur!

Blir väl lite SotC och kanske MGS4 en stund. Vid midnatt är det dags att se till att ingen stjäl mina pengar i Holy-War, och jag måste sova lite mindre inatt, se till att gå upp lite tidigt och fixa det där jag ska göra. Hoppas jag nu fattar det när jag väl vaknar. Skulle verkligen inte kunna förlåta mig själv om jag inte klarar av detta relativt enkla uppdrag. Det är fan dags att skärpa sig! Go, HENKE! Träna också!

/ Henke utan styrka

Det där var skoj! Har inte känt mig såhär sexig sedan den där sms-stunden jag hade en gång. Du vet vem du är som jag skrev med. ;) Ska försöka få det där att hända fler gånger, om någon vecka ska jag försöka ordentligt!

Josip snart och jag har ännu inga biljetter, vi ska fixa sista minuten till Uppsala på en måndag, men säger inte vilken, för det skulle förstöra min överraskning. Får inte glömma att ta med Dexter, Arn 2 och Bram Stoker's Dracula till mini, tänkte vi skulle se dem om vi kan. Bram Stoker's är nog den film som skulle passa bäst att göra det jag lovade... Kanske tidigt i filmen? Eller kanske precis innan Dracula förvandlar sig till 100 råttor... Den scenen är grym...

Får se hur det blir... Hoppas hon tittar in ibland och läser all skit som är jag. :P

/ Solid Henke

Då har det gått ännu en dag, och inte har jag gjort särskilt mycket. Bra sätt att vakna, dock. Piloten springer och leker och skrattar, alltid roligt att höra om än lite jobbigt, och sedan ringde min mimms och pratade tills pengarna tog slut. Stackars gumman, nog för att hon visste att det skulle bli dyrt, men så hade hon massa grejer att göra också, och jag bara somnade hela tiden när vi skrev på msn. Kan inte varit så roligt för henne. Ber om ursäkt för det, min mimms. Jag har inte direkt någon kontroll när jag är trött, jag bara gör allt för att få somna om, även om något kul händer.

Somnade till en Bruce Lee-film igår natt.. Fist of Fury, jävla härlig rulle. Det är något speciellt med Bruce Lee, alltså, han kan se så extremt arg och uppretad ut, sedan PANG har någon fått på käften och vrider sig på golvet. Det bästa med gamla Kina-filmer är att varenda kina-skådis är med i precis ALLA kina-rullar. Räknade nog upp till ca 5-7 personer från Fist of Fury som också varit med i The Big Boss, och andra Bruce Lee-filmer jag sett... Det är nästan alltid så. :)

Alla är fortfarande magsjuka, men nu är det åtminstone ingen som spyr. De har börjat äta igen, och jag äter bara mindre varje dag för att inte bråka för mycket med magen. Dum som jag är äter jag chips och grönsaker med dip och dricker cola förstås. Alltid en massa cola. Hur fan ska jag bli snygg i kroppen om jag hela tiden dricker och äter skräpmat? Jag får träna lite när jag kollat färdigt på House.

Rakade mig lite idag, men bara lite. Tänker inte raka bort allt som du ville, min mimms. ;) Något måtta får det vara. Jag ser lite luffig ut, men det är ändå ganska coolt att ha lite skepparkrans. I profil ser jag så enormt manlig ut, tycker jag. Jag gillar inte att mitt skägg växer så glest. Jag vill ha så tjockt som Saint. Hans skägg växer jävligt bra, och så är han ändå nyrakad varje gång han kommer hit. Om han visste att jag skrev blogg hade han mobbat mig som fan! XD "Din xbox är sönder, du får inte knulla OCH du är emo" hade han nog sagt. Men det är skönt. Lite som att skriva dagbok, fast för mig är det för att SLIPPA hemligheter. Har tillräckligt många saker jag inte berättar eller ljuger om. Det ska ni veta att jag är en jävligt duktig lögnare. Men försök inte avslöja mig, skulle må kasst om ni kom på mig.

Så många saker man inte vill bekräfta i sitt liv. Jag gör precis som Mini och Clematis, undviker folk, aktar mig för att göra något som är på riktigt. De kanske inte gör exakt som jag, men jag vet hur det fungerar för mig, och för Clematis. Ha, känns bättre att inte skriva hennes namn. Det svider så mycket att hon stängt mig ute, jag behöver lära mig att släppa känslor. Jag vet inte hur man gör. Det finns ju ingen manual på hur man stoppar känslor som en gång satts i rullning. Eller jo, hata personen, så gjorde jag med Svartbältet, och med Honey Bunny. Saknar henne ibland, men jävlar vad skönt det är att ha gått vidare. Tyvärr är jag nu lika fast vid personer jag inte ens träffat, och de jag har träffat av dem har jag inte varit med mer än någon timme i taget. Det är ett helvete att ha lärt sig att släppa lös känslor och låta dem komma ut, att verkligen försöka älska någon. Så var det inte med Snyggingen. Låt er inte luras av namnet. Hon var inte ful, men hon var inte heller snygg. Söt var hon, men det var inte det hon ville att jag skulle säga. Jag sa det dock inte en enda gång, inte ens för att göra henne glad. Stackars Snyggingen, så hemskt det måste varit. Din första pojkvän, som inte kan älska dig för den vackra person du är, så fin, så rolig, så underbar och spännande, bara för att jag inte vågade än. Jag inser det så här på efterhand. Du var mogen, men det var också din första gång. Du var vacker, men jag såg dig inte. Du var inte det jag såg, eller så var du det och jag ångrar mig för vad jag gjorde ändå. Jag vet inte, jag har försökt ta mod till mig, att åtminstone skriva ett brev till dig, men jag vågar inte riva upp såren för dig igen. Jag vet hur mycket ett hjärta kan blöda, och om jag har rätt så blöder det lite för alltid. De saker jag gjorde var hemska. Att inte älska dig var den värsta, att inte kyssa dig framför mina vänner var det näst värsta. Tror jag.

Jag märkte precis en sak... Jag skriver för mycket... Det är precis som de sa. En vulkan bryter ut så fort jag öppnar munnen. Det finns alldeles för mycket skit i mitt hjärta och min hjärna som behöver ventileras! Jag måste faktiskt prata med en expert. Ylva räcker inte, och dessutom är jag rädd att hon ska säga sådär igen. Med den där blicken hon gav mig som tog sig igenom de yttre försvaren och träffade kärnan. Skottet som fick mig att explodera i tårar och rädsla. Men rädd var jag innan det, hon bara fick dammen att gå sönder och vattnet att forsa fram.

Nu får det vara nog. Dags för House!  ^_^ <3

Nu fick min mimms läsa, trodde aldrig hon skulle reagera så positivt. Blev så glad av det hon skrev till mig när hon läst. Visst, det var lite nördigt med MGS-referensen, men jag tyckte det passade. Dessutom är MGS coolast i världen. Inte ens min mimms kan ändra på det. ;)

Nu är jag iaf fylld med ganska mycket glädje. Undrar hur mini kommer reagera, eller om jag ens borde låta henne läsa... Hon kanske blir ledsen. Eller så kanske hon tar mer avstånd ifrån mig. Tycker inte om när hon gör det. Skulle så gärna vilja att hon gjorde som förut. Hon brukade ringa sent på natten om hon var ledsen och gråta ut till mig. Det känns som om hon stängt ute mig nästan. När vi pratar ett tag känns allt bra, men så säger jag något, kanske sex-snack, ibland bara något om känslor eller påpekar något konstigt, och då försvinner hon. Svarar kanske inte på ett par dagar, sedan säger hon att hon var upptagen. Det känns inte som om det är hela sanningen, men jag ska inte påstå att hon ljuger. Det är nog bara så att det kan bli jobbigt för henne ibland, och istället för att berätta för mig att jag sa något som gjorde henne upprörd så slutar hon bara skriva, tar inte upp det mer. Jag önskar jag visste vad som händer när hon slutar svara. Eller att hon kanske sa till mig att det inte känns bra, jag menar ju inte att såra någon. Jag är bara en knasig person, som säger knasiga saker vid knasiga tillfällen.

Hoppas du vet det, mini, och kan i fortsättningen säga till innan du går, och komma tillbaka när du sagt att du ska det. Jag tror inte du vill göra mig illa, och jag kastar i stort sätt mitt öde i dina händer nu i Mars. Om du inte går att nå när jag kommer har jag inget annat. Jag har svårt för att lita på någon, och jag hoppas att du bevisar för mig att det finns vissa människor man kan lita på. Som inte bara utnyttjar mig.

Det är svårt att tro att vi bara känt varandra ett år, och du påverkar mig så snabbt. Det känns ibland som om min själ gör allt för att känna det vi kände den där första natten. Det slår till som en hammare när du blir arg eller ledsen. Jag känner mig som en sol när du är glad. Att få dig att le med mina dumheter, det enda jag har att erbjuda dig, känns så vackert för mig. Jag vill stråla mer för dig, se ditt leende rensa din själ från sorger och tvivel. Att bara finnas ibland, lysa lite, skölja bort ångesten någon sekund, det räcker aldrig för mig. Mina drömmar når himmelen, jag måste sikta högst av alla för att nå dem. Man kan inte nå himmelen med sin dödliga hand, men jag kan sträcka mig så högt jag kan, trots skuggor och dalar och rovdjur på vägen. För även om jag inte kan nå mitt mål, kan du kanske hjälpa mig nå en liten bit till. Allt jag behöver för att växa är att se att jag har ett värde för dig. Att se det värdet skulle lysa upp min himmel, så jag kan se den igen.

Jag kommer snart, mini...

/ Henke utan solljus

Jaha, då ska vi se om Henke kan skriva blogg. Första blogg jag skriver sedan man höll på med lunarstorm... Lääänge sedan alltså.

Varit en ok dag. Fick snacka med båda mina Uppsala-töser och var på möte hos AMF. Varit nära att bli magsjuk, eftersom alla i hela huset är magsjuka utom jag just nu. Mår illa ibland, men så länge det inte går överstyr så är jag nöjd. Vill inte kräkas.
Lilla Piloten är också sjuk, lilla stackarn, orkar knappt leka. Hon lekte en liten stund mitt på dagen, men sedan somnade hon igen. Ingen har orkat laga någon vettig mat heller, utan det har blivit antingen rester eller chips och godis. Det är iaf lätt att få i sig.

Min mimms får mig alltid på bra humör. Visar alltid sina känslor och får mig att känna mig uppskattad, det gör inte alltid Mini... Hon försöker nog, och jag är ju helt omättlig också. Nöjer mig inte med att hon blir glad att se mig online då och då, jag måste betyda mest, eller åtminstone mer än C... Känns knas att hon fortfarande tycker så mycket om honom, efter all skit hon fått av honom, vad jag vet. Första kvällen vi träffades klagade han på henne, minns inte varför, minns bara att hon såg så ledsen ut, försvarslös, och jag ville bara hålla om henne och visa att det finns andra människor som känner sorg, precis som hon. Ville bli en riddare med rustning av starkaste stål och skydda henne från slag. Det kändes lite konstigt att bara känna att vi visste... något...

Men min mimms... Hur skulle jag klara mig utan min mimms..? Känns som om hon alltid varit där, alltid funnits vid min sida med samma kärlek nu som första gången hon släppte den lös över mig. Dock har hon växt upp, och jag, min dummer, har inte tagit något av alla tillfällen i akt för att få det hon inte längre kan ge mig. Åtminstone inte utan att krossa en annan. Vill inte att min mimms ska offra något för mig. Det räcker som det är. :)

Min mimms är Meryl. Inte någon jag delar mitt liv med, men utan henne skulle mitt liv inte vara värt så mycket som det är. Utan henne skulle jag inte kunna säga att jag inte är någon hjälte, och aldrig har varit. Utan henne skulle inte Solid Henke vara så stark som han faktiskt kan bli. Utan Meryl är jag bara en spion i ventilationen som tittar genom springorna på alla andra. Det är tur för mig att jag träffade henne för över 6 år sedan. Jag har fått se, eller snarare höra och läsa, hur hon vuxit och blivit en kvinna som få män på denna jord är värda att vara med.

Jag klagar inte, att bara se på henne gör mig nöjd med alla våra samtal. Att hon valde en annan gör faktiskt inte så mycket, om jag bara kan vara säker på att hitta någon som hon. Och slippa vara ensam. Jag hatar att vara ensam.

Fitta, kramp i benet. Hatar det också. :P

Nu blir det jobbigt för er att läsa, så jag rundar av här.

/ Henke utan stjärnor...