Storm...
Tid... Hur fan ska man hinna med allt? Hela mitt liv är kaotiskt just nu. Alla vill ha mig till något, och gör jag det inte är jag ett arsle som sviker dem. Jag vet inte hur i hela friden det är tänkt att jag ska hinna vara med alla mina kompisar, då alla bara har tid samtidigt. Klart man måste svika någon.
Just nu känns det som om jag kommer få något jävla sammanbrott snart. Har inte varit hos min terapeut på månader, mina bästa vänner klagar på mig och tiden räcker inte till för att göra folk glada. Jag har ont överallt och kan inte sova för jag kan inte sluta tänka på dåliga saker. Och nu ringer farsans alarmklocka.. :P Good luck sleeping through that shit...
Jag vet inte hur jag ska göra...
Jag vill ju träffa Anna mer, men jag lovade joko att umgås mer med honom under helgen. Nu sitter jag i en jävla smet. Jävla skit att jag skulle på den där festen. Men hur fan skulle jag veta att det skulle bli så här? Jag tyckte ju att jag planerade så att alla skulle bli glada. Then again, vad fan vet mina vänner om att ha många vänner. De klagar bara på folk, struntar i hur andra känner sig, är inte villiga att ge någon en andra chans. I messed things up, det får jag lov att erkänna, men om ALLA jag känner bara har tid att träffas på sommaren är det inte så jävla lätt att organisera ihop så man kan träffa alla. Jag är glad att jag har vänner, visst är det jobbigt att behöva kämpa med alla relationer, men det är ju bättre än så som jag levt förut... Ensam hela dagarna, ingen som hör av sig, ingen som vill umgås, ingen som bryr sig... Vill man träffa någon får man ha en jävla tur, eller åka genom hela landet, eller till ett annat land, för den delen.
Jag vet inte hur jag ska sova med alla dessa tankar i huvudet, bara 5½ timmar kvar innan klockan ringer. Måste upp tidigt och städa lägenheten, duscha och äta frukost, innan Anna är redo att komma. Helt sjukt den här jävla sörjan jag har nu.
Till alla som läser, hoppas ni slipper problem med era vänner, because it sucks...
/ Henke utan tid...
Just nu känns det som om jag kommer få något jävla sammanbrott snart. Har inte varit hos min terapeut på månader, mina bästa vänner klagar på mig och tiden räcker inte till för att göra folk glada. Jag har ont överallt och kan inte sova för jag kan inte sluta tänka på dåliga saker. Och nu ringer farsans alarmklocka.. :P Good luck sleeping through that shit...
Jag vet inte hur jag ska göra...
Jag vill ju träffa Anna mer, men jag lovade joko att umgås mer med honom under helgen. Nu sitter jag i en jävla smet. Jävla skit att jag skulle på den där festen. Men hur fan skulle jag veta att det skulle bli så här? Jag tyckte ju att jag planerade så att alla skulle bli glada. Then again, vad fan vet mina vänner om att ha många vänner. De klagar bara på folk, struntar i hur andra känner sig, är inte villiga att ge någon en andra chans. I messed things up, det får jag lov att erkänna, men om ALLA jag känner bara har tid att träffas på sommaren är det inte så jävla lätt att organisera ihop så man kan träffa alla. Jag är glad att jag har vänner, visst är det jobbigt att behöva kämpa med alla relationer, men det är ju bättre än så som jag levt förut... Ensam hela dagarna, ingen som hör av sig, ingen som vill umgås, ingen som bryr sig... Vill man träffa någon får man ha en jävla tur, eller åka genom hela landet, eller till ett annat land, för den delen.
Jag vet inte hur jag ska sova med alla dessa tankar i huvudet, bara 5½ timmar kvar innan klockan ringer. Måste upp tidigt och städa lägenheten, duscha och äta frukost, innan Anna är redo att komma. Helt sjukt den här jävla sörjan jag har nu.
Till alla som läser, hoppas ni slipper problem med era vänner, because it sucks...
/ Henke utan tid...
